Användningstest – en sammanfattning

Att försöka sammanfatta vad man ska tänka på under användningstester är inte lätt. Bara när jag skulle skriva den här rubriken blev jag lite fundersam. Ska jag skriva ANVÄNDARtester, som många kallar det och kanske söker på, eller ska jag skriva ANVÄNDNINGStester, som är det som det faktiskt är. Jag tycker det är en ganska viktig skillnad – det är användningen vi testar inte användarna. Därför blir rubriken användningstester.

Det är viktigt att komma ihåg att användningstester är en kvalitativ metod. Man kommer alltså att kunna identifiera problemområden och attityder. Däremot kommer man inte kunna säga med säkerhet att en viss procent föredrar ett alternativ framför ett annat.

När ska man testa?

Ja, när ska man egentligen testa? Ju oftare desto bättre skulle jag säga.
I början av ett projekt är det bra att göra användningstester för att få en ökad förståelse av användarna, då kan man testa konkurrerande sajter, sajter som har funktioner du funderar på att använda dig av och befintlig sajt om det finns en sådan. Anna har skrivit mer om att testa andra sajter, vilket också ger en hel del lärdomar. Under framtagning av koncept och wireframes är det bra att testa dessa och få feedback på dem, så att man vet att man är på rätt väg. Under utveckling lär man sig massor genom att test de delar av sajten som är färdigutvecklade. Ju mer du testar, desto mer lär du dig. Man får en större förståelse för användarna av det man utvecklar och man lär sig vad som fungerar bra och var det finns problem. Ibland är det just det som man har varit rädd för att det var för svårt som användarna har problem med, men ganska ofta tycker jag att jag upptäcker problem med helt oväntade saker. Om man som jag jobbar som konsult kan man dessutom ta med sig en hel del från testning av en sajt till arbete med en helt annan sajt.

Jag har skrivit mer om kontinuerliga användningstester i ett tidigare inlägg . Där skriver jag att det är viktigt att användningstesterna är kontinuerliga och att man faktiskt tar hand om resultaten. Varför testa om man ändå inte tänker rätta till problemen? I agila projekt tycker jag att det är väldigt bra att göra användningstesterna i varje sprint. Jag har fått många frågor på hur man hinner med det och hur man egentligen ska göra och höll därför ett kort föredrag om smidiga användningstester på en konferens.

Förberedelse

Rekrytering

Börja med att rekrytera deltagare till dina användningstest. Hur många som behöver vara med varierar i fall till fall. Jag arbetar just nu i ett projekt där vi har gjort väldigt många tester, totalt närmare 30 stycken. Här behövs det till stor del många för att övertyga ledningen om att våga göra förändringar på en affärskritisk sajt. I ett annat projekt har jag bara haft möjlighet att göra tre tester. Det är väldigt få, men jag resonerar som så att det är bättre än ingenting när det är en tight budget. Genom att i alla fall träffa tre personer så får jag en större förståelse för besökarna än om jag inte skulle träffa några alls, men jag vet det är inte det ultimata scenariot. I projekt där jag har gjort användningstester i varje sprint har jag tyckt att det är lagom att träffa två till tre personer i varje sprint. Det är tillräckligt många för att få feedback på det jag gör och genom att jag testar varje del i flera sprintar känner jag att jag får ett tillförlitligt resultat. Antalet testpersoner som är lämpligt kan också bero på hur olika behoven hos de olika målgrupperna är. Är de olika behöver man träffa flera personer ur varje målgrupp, är målgruppen däremot mer homogen krävs ofta färre personer.

När man väl har bestämt sig för antalet testdeltagare gäller det att hitta personerna också. Självklart är det bäst om du kan hitta deltagare ur den riktiga målgruppen. Om det är svårt är det alltid bättre att testa med ”fel” deltagare än att inte ha några tester alls. Ofta kan man hitta flera problem på sajten trots att det inte är rätt målgrupp. T.ex. förstår man vad som är klickbart? Ser man högerspalten? På senare tid har jag anlitat Survey Sweden för att göra själva rekryteringen. De får kriterier som deltagarna sak uppfylla och tider då personerna ska bokas in. I andra fall har befintliga kunder ringts eller så har testpersonerna hittats via vänner och bekanta.

Välj uppgifter

När jag testar en webbplats väljer jag numer ofta väldigt öppna eller naturliga uppgifter. Jag har tidigare skrivet ett inlägg kring vilka uppgifter man ska välja, där du kan läsa mer. Om man testar en befintlig sajt eller en uppdatering av en befintlig sajt frågar jag först i vilka lägen man brukar besöka sajten och vad man då är ute efter. Sen ber jag personen utföra samma uppgift på skisserna eller den nya sajten. Det kan också handla om att man frågor om tex senaste inköpta boken och ber personen leta rätt på samma bok på sajten man testar.

Tänk noga igenom vad du vill testa. Är det någon särskilt du är bekymrad över att besökarna inte förstår? Hur kan du styra testpersonen till den delen? Ha ett papper bredvid dig under testet där du i korta punkter har skrivit ner vad du vill undersöka i testet. Tänk på att inte välja för många uppgifter, du vill inte stressa igenom uppgifterna. Då det är en kvalitativ metod vill du ha tid att diskutera och få en djupare förståelse för användningen.

Om man har flera olika prototyper man vill ställa mot varandra kan det vara bra att variera vilken vilken prototyp deltagarna får testa först eftersom det ofta påverkar dem.

Och som sagt, glöm inte bort att du kan testa andra sajter för att se vad som fungerar bra och dåligt där.

Upplägg

Under ett användningstest tycker jag det är bra om man kan vara två personer med. En som leder testet och en som antecknar. Det brukar vara bra att så många som möjligt i projektet ser användare använda sajten på riktigt och det är mycket bättre att ha sett det med egna ögon än att få det återberättat. Däremot tycker jag det kan vara svårt att vara fler än två personer som är med. Man vill ju göra testdeltagaren så avslappnat som möjligt och det är tillräckligt stressande att två personer tittar på vad man gör.
Ett användningstest ska alltid inledas med en introduktionsdel med följande delar:

• Kort om syftet
• Testet görs anonymt, inga namn kommer att förekomma i dokumentationen
• Hur dokumentation görs (t.ex. om ni kommer att spela in)
• Testet avser att testa webbplatsen/prototyp/skisser etc, inte personen. Testpersonen kan inte göra fel.
• Upplägg och längd på testet

Sedan brukar jag ha en kort intervjudel för att lära mig mer om personen. Här ställer jag frågor som är relevanta för just det projekt jag arbetar med. Det är dels för att lära mig mer om attityder och tankar kring området jag arbetar i och dels för att få en större förståelse för resten av testet.
Efter det är det dags att låta testdeltagaren utföra de uppgifter som man har förberett. Förklara tydligt en uppgift och låt sedan testdeltagaren utföra uppgiften i sin egen takt. Under tiden användaren gör uppgifterna ber jag dem att tänka högt. Jag har ibland haft funderingar på om man verkligen ska be dem tänka högt, men hittills är det det som jag tycker funkar bäst. Jag tycker nästan att det känns som att deltagarna känner sig mer avslappnade om de får prata om vad de gör än om de bara ska sitta tyst och utföra sin uppgift. Och det är ju ett kvalitativt test där jag vill lära mig mer om hur de tänker och resonerar. Men man ska helt klart vara medveten om att det på många sätt inte är en naturlig situation och att de flesta personer tittar runt och läser mycket noggrannare än vad de skulle gjort om de inte var på ett test.

Avsluta testet med att diskutera eventuella funderingar du har ytterligare. Troligtvis finns det delar där du inte riktigt förstod hur testpersonen tänkte. Jag brukar också fråga personen om det var någon som h*n tyckte var klurigt, gick extra bra, eller om det är något annat h*n vill att vi tar med oss. Självklart måste du också komma ihåg att tacka personen för att h*n deltog och ge eventuell ersättning. Jag brukar också fråga om det går bra att kontakta dem igen för ytterligare ett test om det är ett längre projekt. Då kan det vara effektivt att återanvända testpersoner och om man låter det gå tillräckligt lång tid emellan så är de ganska ”oförstörda”.

Att tänka på när man håller i ett användningstest

• Ställ inte ledande frågor. Jag kan ibland behöva ta en liten paus för att fundera på hur jag ska ställa en fråga för att den inte ska vara ledande. Om du undrar var användaren hittar ett visst innehåll så fråga inte efter det som faktiskt står på tex en länk.
• Stressa inte igenom uppgifterna, utan se till att du verkligen har förstått hur deltagaren tänker, resonerar och varför något var otydligt eller bra. Det här övar jag på hela tiden. När man analyserar ett test efteråt är det vanligt att man inser att man faktiskt inte vet hur deltagaren tänkte och varför h*n faktiskt gjorde som han gjorde. Om man är två som observerar testet kan man dessutom upptäcka att man har olika syn. Se därför till återkomma och reda ut eventuella frågetecken och be testpersonen förklara hur h*n tänkte.
• Dra inte slutsatser under testet. Anteckna exakt vad som görs och vad som sägs, inga tolkningar. Slutsatserna drar ni när ni analyserar testet efteråt.
• Gör en kort sammanfattning efter varje test. Ägna åtminstone en kvart efter varje test till att prata igenom testen och skriv en kort sammanfattning i punktform på vad ni har sett. Var det något som stod ut? Upptäckte ni några problem?